onsdag 30 januari 2013

Onsdagsnöje

Efter dag fylld av jobb, härligt hjärtliga skratt med kollegor, skottlossning och träning så sitter jag nu i soffan. Det är nämligen onsdag, här hittar ni mig då. Onsdagskvällar är nämligen min TV-kväll.

Att komma hem efter en dag när hjärnan gått på högvarv är det skönt att slappna av. Något som verkligen får mig att slappna av är TV-tittande. Jag behöver bara sitta där och ta emot, inte göra något eller anstränga mig utan bara titta och svälja. Visst finns det fler saker som får mig att slappna av, t ex läsa en bra bok. Men på onsdagar, mitt i veckan, brukar jag vara så trött att jag inte ens orkar läsa. Koncentrationen finns inte där så jag måste läsa varje mening tre gånger för att jag ska förstå. Då är TV ett bra alternativ.

Som tur är har jag TV-tablåplanerarna (eller vad det kan heta) på min sida. Förutom att onsdagar är min TV-kväll så har de lagt in en bra mix som passar mig perfekt: Sveriges Mästerkock, Mia på Grötö och Chicago fire. Alla ingredienser finn med. Tack för det!

Nu vet ni vad jag göra på onsdagskvällar, ni hittar mig i soffan framför TV:n. Vill du hänga så är du välkommen till min soffa!

lördag 26 januari 2013

Vinterpromenad

Idag var en dag då vinterpromenaden var mer lockande än ett svettigt gym. (Det var visst en sådan dag igår också. Får se vad det blir imorgon...)

Dagens rutt: Riddersvik > Tempeludden > Hässelby Villastad med slutdestinationen Berghamnsbrygga. En härlig promenad i skogen, vid klipporna och avslutningsvis på isen. Tänk, när jag tar de första stegen på isen känns det som jag blir 7 år igen, fortfarande lika roligt, spännande och lite nervkittlande.


















Hopp, skrik och applåder

Kom igen nu då. Klappar händerna.
Jag sitter på spänn och är på väg upp ur soffan. Håller andan.
Så hoppar jag upp, hoppar jämfota, skriker och klappar händerna. Kom igen då!!!

Som du kanske har förstått så tror jag mycket på att unna sig för att slappna av, få perspektiv, njuta av livet och ladda för kommande utmaningar. Mitt nästa tips är just det jag ägnar mig åt idag, ta en lugn morgon och titta på skidor och vinterstudion.

Jag är i min egna värld. Jag och åkarna, det runt omkring är som en dimma. Jag kommenterar ikapp med Anja och Blomman. Ja, jag vet att kommenterar olika sporter men jag är lika såld på alpint som längd. Jag hoppar, skriker och sitter nervös helt koncentrerad. Bygger upp en förväntan och spänning inom mig, jag glädjs med dem när det går bra och lider med dem när det inte går som de hoppats på.
Jag brukar skoja om att jag är lika slut som dem efteråt, hes av skrikandet, trött av hoppandet och matt av spänningen.

Jag blir så imponerad av dem. Drivet, kämparandan, talangen och modet. De hoppas och tro, de kämpar för sin dröm i med och motgång och de ger inte upp. De vågar det som många av oss andra bara drömmer om, leva sin dröm.

Tips på vardagslyx 3:
Äta frukost och ta med en kopp te till soffan, placera dig under ett tjockt täcke. Knäpp på TVn och se skidor i flera timmar, gärna iklädd pyjamas eller myskläder. Det blir en lugn (för vissa men inte för en hejande Karin eller de som måste lyssna på mitt skrik :-) ) start på dagen och sedan kan man ta tag i dagens göromål.

torsdag 24 januari 2013

Ska man fira ska man göra det rejält!

Idag fyller mamma år, 64 år men är fortfarande cool och utmanar oss alla. Hon sa att vi inte behövde fira henne eftersom stora delar av familjen inte är hemma. Men jag och pappa bestämde att vi får fira för oss alla. För självklart ska mamma firas!

Jag lovade tidigare en rapport och här kommer den i form av några bilder och ord.

Vi träffades klockan 15.20 på Östermalmstorg.





















I bitande kyla tog vi en kort promenad och såg bland annat denna vackra moravastjärna.





















Efter några minuter var vi framme på Riddargatan 36. Där väntade ca 650 fiskar på oss.

















De första minutrarna skrattade och skrek mamma.





















Men resterande 30 minuter gick det bra och det kändes mest som att ha fötterna i mineralvatten, pirrade men extremt avslappnande.

















Efter massage, väldoftande ringblomssalva hade vi babyfötter och begav oss mot tunnelbanan för att åka till Gamla Stan.





















Hala kullerstenar ledde oss fram till tehuset Chaikhana och afternoon tea klockan 17.





















Först åt vi snittar...

















... följt av scones...





















... och val av efterrätt.

















Mamma och pappa tog 3*choklad.





















Mätta och glada tog vi tunnelbanan hemåt för att klockan 20 sjunga och ge paket.

Min mamma har lärt mig att inte snåla på maten, alla ska vara mätta och därför dukade vi fram kall buffé klockan 20.40.





















Men en var det inte slut. Klockan 21.30 ringde jag upp Sofie i Mexico och medan mamma pratade med henne så förberedde jag tårta och kaffe som slank ner klockan 21.52.





















Nu pösar vi i soffan som tre slagna hjältar med lena fötter, fulla magar och glada sinnen.God natt och grattis mamma!

Ps. Min lillasyster som är i Mexico har skickat en fin hälsning till mamma via youtube (den fick mig att gråta på jobbet), vill du kolla in den så finns den här

Världens bästa mamma

Idag fyller min mamma år. Hon är värd alla grattis och hurra-rop i hela världen, kramar och pussar lika så. Min mamma är bäst i världen, kanske känner du så för din också men i min verklighet är hon bara bäst!


Mamma tänker alltid på alla andra (ibland lite för mycket och skulle behöva ta hand om sig själv istället) och ser det goda i människor. Hon kämpar och ger inte upp. 
Mamma tar hand om mig, älskar mig när jag är som jobbigast, kramar mig när jag är ledsen och peppar mig när jag själv känner att jag inte kan något. Villkorslös kärlek personifierad. Hon är även den som kan reta gallfeber på mig och jag vet varför… det finns tre anledningar 1) vi är så lika 2) vi är båda envisa till tusen 3) hon har oftast rätt.

Var inte rädd, jag går bredvid dig.
Kom ta min hand, jag håller i dig.
Här i min famn, kan du våga tro.
Sänk dina murar, jag ger dig ro.

                              (Kärleksvisan)

Dessa ord från Kärleksvisan beskriver min och mammas relation på ett bra sätt. Jag är trygg hos henne och jag vågar sänka mina murar som annars kan bli lite för höga. Men vet du mamma, det är ömsesidigt, jag är vuxen och jag finns här för dig.

För att jag älskar dig, så som du är
och jag vill ge dig allting jag har.
Låt mig få bära dig när du är svag,
för du betyder allting för mig.
                              (Kärleksvisan)

I eftermiddag ska vi ut på skojigheter på stan (rapport kommer senare) men först vill jag bara säga – mamma, jag älskar dig, ett stort grattis på din dag!

Psst, förutom att hon har världens största hjärta så bakar hon världens godaste bullar!

tisdag 22 januari 2013

Watch out - på krigsstigen

Jag vaknar med ett ryck. Klockan har inte ringt. Öppnar kylskåpet, kalkonen är slut och yoghurten är gammal. Bra början på dagen…

Lite hungrig och mycket trött ger jag mig iväg till jobbet. Jag känner att jag verkligen vaknat på fel sida och det mesta som kommer i min väg blir jag irriterad på.

Om du blir provocerad och irriterad på löjliga klagomål så rekommenderar jag dig att sluta läsa redan nu. Eller så kan du fortsätta och känna att du är en lite bättre människa än vad jag är.

Jag vill gå ostört och obemärkt förbi, raka vägen och gömma mig till dess att jag kommit på bättre tankar. Det som stör mig på är egentligen urfåniga saker och sådant som stör min rytm. Det som råkade hamna i korselden idag och som blev föremål för min irritation var:
  • Personer som på en smal perrong med mycket människor smsar och går långsamt. Stanna, ställ dig åt sidan, smsa och gå sen vidare.
  • Personer som har så hög musik i lurarna att hela tunnelbanevagnen hör. Sänk ljudet, vi slipper höra din musik och dina öron mår bättre.
  • Personer som trycker flera gånger på knappen vid trafikljuset. Jag lovar, det blir inte grönt fortare.
  •  Personer som står till vänster i rulltrappan. Ställ dig till höger så att vi som vill gå förbi kan göra det.

Nu tänker du säkert: vad fånig Karin är som klagar på detta. Och jag håller med er, det är fånigt men det är så jag känner idag. Jag är inte perfekt och gör inte alltid rätt, långt därifrån men nu har jag bekänt mina riktiga färger och det är så skönt att få klaga och skriva av sig. Om jag känner mig själv rätt så är jag om 30 minuter positiv och glad igen.

Om du var en av dem som jag blängde på i morse så ber jag om ursäkt. Ni andra kan vara glada att ni inte korsade min väg, för en morgontrött Karin är inte att leka med. Men nu har jag förhoppningsvis haft mina motgångar för idag och det kan bara bli bättre.

söndag 20 januari 2013

Lite visare och mycket snyggare

Kliver in på cafét i Växjö. Ute är det bitande kallt men här strömmar värmen mot mig. Jag och Hilda sätter oss och tar en kopp, snart ser vi de andra komma gående utanför fönstret. Vi träffas igen. Det är inte stelt eller konstigt utan med detsamma kommer kacklet igång. Det är som igår men ändå väldigt länge sen. Ibland kommer ett skratt som ekar på kafét och människorna runt omkring tittar lite på oss. Men det gör inget, inget alls faktiskt, vi fortsätter. Det är tjejerna från studietiden i Kalmar som träffas, ii-tjejerna som har återträff. Vissa har jag tätare kontakt med och med andra är det många år som ska pratas ikapp.

Efter en härlig stund på kaféet åker vi tillsammans hem till Hanna för att fortsätta dagen. Det är lördag 19 januari 2013 men vid flera tillfällen hamnar vi helt plötsligt tillbaka i tiden 2000-2004. Vi pratar minnen: nollning, föreläsningar, labbar, tentor, lärare, förfester, kåren, pubben, killar, Kattrumpan, Långviken, plugga på en filt vid slottet... Vi kommer även tillbaka i samma roller och mönster som då, även om vi idag förhoppningsvis är lite mer erfarna (och eventuellt ett eller ett par år äldre) men alla är mycket snyggare (hur har det gått till?!?). Mycket har hänt sen Kalmar men vad som än händer kommer vi alltid ha något gemensamt, vi har Kalmar och våra upplevelser som nu blivit fina minnen.

Det var ett kärt återseende. Tack tjejer för en härligt dag och för fyra fantastiska år i Kalmar! Jag kommer aldrig glömma dem eller er, hoppas vi ses snart igen.

Jag säger bara en sak: förkasta h0...

fredag 18 januari 2013

Given succé

Dunk-eli-dunk-eli-dunk. Det snöklädda landskapet svischar förbi utanför fönstret. Skogen avlöses av en sjö, sedan kommer en åker och nu, en by.  Jag har bytt tunnelbanan mot vanligt tåg och är på väg söderut. 


Förra veckan var det Orangeriet som var mitt tips på vardagslyx som får mig att ladda batterierna och slappna av. Nu till nästa tips, lite dyrare och tar lite längre tid men värt varje minut och varje krona. Hotellweekend med en fin vän, en helt vanlig helg blir ett tillfälle för positiv påfyllnad.

Jag är på väg till Växjö. Imorgon ska vi ha återträff med tjejerna från Kalmar. Men varför inte slå två flugor i en smäll? Helgen förlängs med att ta en weekend med Hilda, min fina vän som jag träffar alldeles för sällan då Göteborg och Stockholm inte ligger tillräckligt nära varandra. Nu väntar en helg med långa hotellfrukostar, restaurangmiddag, relaxavdelning, promenad, shopping, samtal, minnen och många skratt. Kan det bli annat än en hit?

Tips på vardagslyx 2: 
åk iväg med en vän och till ett hotell i en stad någonstans i Sverige. Det går att hitta riktigt bra weekenderbjudanden om ni är flexibla med ort och helg. Åk!

onsdag 16 januari 2013

Det perfekta livet

Hysterin fortsätter. Jakten efter något bättre. Företagen är inte sena att hoppa på det. På min facebook möttes jag av 7 sponsrade annonser, 3* gå ner i vikt, 3* köp nya kläder och 1* dejta.


1)      Gå ner i vikt – nej tack, klarar mig bra utan er hjälp.
2)      Köp nya kläder – jag älskar att shoppa och visst vill jag fylla på men eftersom dörrarna till min tre garderober knappt går att stänga så är inte heller det ett alternativ. (Tips, vänd på klädhögarna så hittar man mycket som man inte visste fanns, som att köpa nytt.)
3)      Dejta – ja du, flera vänner tycker att jag borde prova nätdejting men jag är skeptisk till om det är min grej, för feg. Fortsätter vänta på mitt sweet-meet.

Allt handlar om att förnya sig för att skapa en lite bättre version av sig själv. Ett lite mer perfekt jag. Den där som man drömmer om och som man tror att man måste vara för att mäta sig med andra. Vill man börja träna och bli hälsosam eller hitta en partner så är det inget fel, inte alls. Gå och träna, köp kläder och börja dejta! Men gör det för att du vill, inte för att det förväntas av dig eller för att företagen skriker att du ska göra det.

Var den du vill vara. För din skull. Jag tror att många av oss redan har det inom oss, vi måste bara låta det komma fram och ibland behöver vi lite hjälpmedel för att våga och kunna.

måndag 14 januari 2013

Jag klarade det!

Jag är målmedveten. Jag vill ha en karta med ett utsatt mål. Vägen dit hittar jag själv, även om jag inte vet exakt hur i början men om jag inte vet vart jag ska så kan jag inte veta om jag någonsin kommit fram.


Jag klarade det och firade det med att köpa
ringen som jag länge suktat efter. När jag
tittar på denna ring påminns jag om målet
som jag nådde i juni. Varje gång känner jag
"jag kan" och jag orkar fortsätta lite längre.
Jag vill veta vad som förväntas av mig. Förväntningar jag har på mig själv och vad andra förväntar sig av mig. Jag vill visa för mig själv och andra att jag kan. Självklart misslyckas jag och förhoppningsvis så har jag lärt mig något och fått uppleva häftiga saker på vägen. Ofta är vägen viktigare än målet men jag behöver att mål att sträva efter för att fortsätta motivera mig. Att vara målmedveten betyder inte att man kan improvisera, helt tvärtom, man måste vara flexibel och lyhörd för att nå målet.

Min förra chef Anna har lärt mig mycket men en sak som sitter kvar lite extra är att man ska stanna upp för att fira sina segrar. Det är otroligt viktigt för mig att njuta av det bra jag lyckats genomföra och peppa mig för nästa utmaning.

Idag har jag nått ett mål. Stolt, glad och nöjd bockar jag av målet inom mig själv. Check. Och jag ska fira min seger. Vad det blir exakt tänker jag inte berätta just nu men jag har en plan. Fortsättning följer…

Min målmedveten, har gjort att jag kommit hit idag, jag har kommit långt och fått vara med om mycket. Det är jag tacksam för. När jag inte har målet framför mig blir jag vilsen men med karta och kompass i handen så vet jag att jag kan hitta fram och när jag är där, då firar jag.