Förebild som får mig att nå längre, men kan jag fylla hennes skor?

På med finskorna, imorgon ska farmor firas.

En av mina största idoler är min farmor. Ruth Ahlgren 90 år! Hon är en fantastisk kvinna som har varit med om mycket i sitt liv. En av de första svenska kvinnor som åkte till Sydafrika och dessutom gjorde det på en bananbåt som tog ett par veckor, har studerade på handels och lärde sig stenografi när de flesta kvinnor stannade hemma, har tagit hand om Berliner-barn efter andra världskriget, har tagit körkort när hon var 60 år, tränade till hon var 80 år… Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst.

Förebilder är viktiga. De ger mig något att kämpa för, de får mig att nå längre och bli en bättre version av mig själv.  Kommer jag någonsin fylla ut min farmors skor? Har vi det för lätt så att vi slutar kämpa? Vi har otroliga möjligheter. Mycket tack vare personer som min farmor, som banat vägen för oss. På frågan om vi har det för lätt skulle jag säga nej, jag väljer att se det som att våra utmaningar finns på andra ställen och på andra sätt. Nu är det min tur och mitt ansvar att bana väg för andra. Om jag får äran att ha ett lika långt liv som farmor, kan jag kanske komma en bit på vägen att fylla hennes skor och uppnå det hon gjort. Men i så fall krävs det att jag kämpar på samma sätt som hon gjort, att jag aldrig ger upp och att jag aldrig nöjer mig med mindre än det bästa. Precis så som min farmor lever.  

För att hylla min underbara farmor, hennes långa liv, allt hon har varit och är med om och det hon ger till oss som är i hennes närhet så blir det mina finaste skor som ska användas imorgon. De är inte helt bekväma men hon är värd det bästa!