Jag är sju år. Bredvid min säng står en en nya ryggsäck, en cerise och turkos Adidas-väska. I den ligger ett lila pennfodral. Jag kan inte sova. Jag är nervös. Jag är spänd. Tiden går så långsamt.
Jag somnade till slut men så var det dags att vakna. Farmor följer, vägen känns lång, den tar aldrig slut. Framme! Vart ska jag gå? Vad ska jag göra?
Jag har jobbat ganska mycket i sommar, men inte på kontoret. Sedan midsommar har jag bara varit inne på kontoret 2 dagar. Nu är det dags igen, imorgon börjar jag jobba.
Jag har jobbat 3,5 år på samma ställe och för första gången är jag lite nervös. Det känns lite som kvällen före första skoldagen. Konstigt, jag vet! Vet inte varför det är så just denna gång. Jag kan jobbet och det är inget nytt, det kommer att gå bra och snabbare än jag önskar kommer det rulla på i 150 km/h och semestern kommer att kännas väldigt fjärran. Men just nu känns det avlägset.
PS. Räddningen, min fina kollega Malin som har erbjudit sig att ta hand om mig imorgon, vara min fadder, visa var toaletten finns osv :-) Tack Malin!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar