Mitt framför näsan stängs dörrarna. Tänk om jag hade gått hemifrån några sekunder tidigare. Denna tanke är det första som slår mig och jag blir lätt irriterad på mig själv.Då kommer jag att tänka på något som jag fick höra i somras "se det som vunnen tid". En sån där överpositiv person tänkte jag.
Tre djupa andetag. Ja, det är väl värt ett försök. Jaha, vad ska jag göra med denna tid som jag vunnit? Jag tittar mig runt omkring och gör som alla andra, jag tar fram telefonen.
Måste se mig besegrad. Det fungerade. Idag är jag den överpositiva personen. Lite mindre irriterad sitter jag 7 minuter senare på tunnelbanan. Dessutom har jag hunnit höra av mig till två personer jag tänkt mycket på den senare tiden och läst tidning samtidigt som jag lyssnat på Petra Marklund.
Världen gick inte under och jobbet klarar sig några minuter utan mig. En bra morgon helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar