Idag var dagen fylld med möten, men igår var det helt tvärtom, det var söndag och vilodag. Jag sitter i min soffa med en tekopp i handen, tar mig en liten ”vilostund” fastän det är måndag. Jag tänker tillbaka på när jag var liten och hälsade på hos mormor.
Jag är 8 år och gläds åt att det är sommarlov. Solen skiner och jag känner gräset som kittlar mellan tårna medan jag styr mina steg åt höger. Jag har siktet inställt på mormors hallonbuskarna. Med en tom flora-ask med rödklöver på i vänster hand lägger jag med höger hand vartannat hallon i asken och vartannat i munnen. Självklart kontrollerar jag noga, två gånger extra, att det inte är någon mask i hallonen.
Pappa kommer från framsidan med handjagaren skjutandes framför sig. Jag vet att detta har föranletts av en diskussion mellan pappa och mormor. För mormor är vilodagen viktig, man ska inte arbeta på söndagen. Men pappa förklarar för mormor att för honom så är det vila att påta i trädgården. De har varje fall kommit överens om att ingen gräsklippning sker under gudstjänsttid.
Jag springer till framsidan, går in i det bruna förrådet med alla spännande saker i. Jag ser sparken och längtar redan lite till jullovet. Jag tar med mig kantklipparen och krocketspelet. Med ett svung klipper jag kanten på gräsmattan, det är ett under att inga fingrar kom i mellan, och fint blir det.
Efteråt försöker jag få någon att spela krocket med mig men jag lyckas inte övertyga någon. Istället blir det fika på altanen, självklart är mormors goda bullar och hemgjorda saft på menyn. Efter lite tjat spelar syster och mamma krocket med mig, de har dock inte lärt sig att de ska låta mig vinna…
En härlig vilodag som jag minns resten av livet.
Jag tror att vi alla behöver stunder av vila, en stund att stanna upp och en stund att ladda våra batterier. Vilan kan ske på olika sätt, för pappa var det att lämna kontoret och ta av sig kostymen för att gå ut i trädgården och jobba, för mormor var det att sitta ner på altanen med en kaffekopp i handen och prata med familjen och för mig kan det vara att gå ut i solskenet och umgås med familjen eller vänner. Men som den dåliga förloraren jag är, kan jag ge er alla rådet att låta mig vinna men låt mig inte spela minigolf för det slutar aldrig bra.
Oftast glömmer jag bort det där med vilodag, att man faktiskt behöver en stund att släppa alla måsten och prestationskrav, att sätta sig ner och andas och att njuta av det man har. Jag längtar redan till en stund utan krav och att bara få vara, fastän det bara är måndag idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar